Fram och tillbaka på tolv timmar.

Idag har jag varit för trött för att ha ångest över det faktum att jag är arbetslös och totalt överflödig i samhället.

Anledningen till tröttheten var att jag igår vid halv tolv tyckte att det var en kalasidé att dra till Baba Sonic och träffa Muffin.
- Vid ett, när jag sprungit in i en massa gamla kompisar var det en fantastisk idé.
- Vid halv tre när jag dansade med Luke på Naglo var det också en fantastisk idé.
- Vid kvart över tre när jag missat min nattbuss var det en dålig idé.
- Vid tjugo över fem när jag väntade på bussen vid Danderyd var det en kass idé.
- Vid kvart i sex när jag fick gå tjugo minuter från bussen och det var skitkallt var det en urkass idé.
- Vid halv elva när jag vaknade och fortfarande kände mig packad var det en sådär idé.
- Vid tolv när jag vaknade på riktigt var det fortfarande en sådär idé.
- Vid ett, när jag fått mig lite mat, var det återigen en fantastisk idé.


Cheers.