Bastandet till trots är jag fortfarande inte finsk.

Idag fick jag ett brev från CSN; "CSN beslutar att du får studiebidrag för gymnasiestudier läsåret 2007/2008." Jo men det var ju bra. En liten petitess bara; jag studerar inte på gymnasiet. Det är såhär det blir när man börjar ett år tidigare antar jag. Skattebetalarna kan dock gott få behålla de tusenlapparna och bidragsfusk är liksom inte min grej. Saken är den att jag måste överklaga beslutet skriftligt. Tack så jävla mycket. Skicka en massa papper och skit bara för att jag inte vill ha bidrag. Det är en riktigt liten bidragshåla till land vi lever i.

Jag tog mig en sväng in i bastun ikväll. Innan jag begav mig in där ville jag dock hitta någon form av lektyr, helst lättsam eftersom jag var trött i huvudet. Mitt letande resulterade i "Till världskapitalismens försvar" av Johan Norberg som jag påbörjade för en evighet sen men som jag verkar ha en viss svårighet att avsluta. Den är bra, det är den, men all statistik gör den mer lämpad att ta i etapper. Konstateras kan dock att det nog inte var vad jag tänkt mig när jag påbörjade min lektyrjakt.

Jag är förresten stolt över mig själv. Imorse hittade jag inte mina nycklar och fick förlita mig på att bror var hemma när jag kom hem. Nu alldeles nyss letade jag utan framgång. Till slut stod jag där med den klassiska frågan "Var la du dem sist?" i huvudet. Jag tror att om man skulle göra en liten empirisk undersökning över hur många gånger den frågan hjälper en så skulle det bli ett ganska nedslående resultat. Men inte denna gång. Genom lite metodiskt tänkande snokade jag upp mina nycklar. Succé.

Från och med nu kommer jag gå upp kl sex på vardagar. Det är riktigt oskönt. Därför borde jag ha somnat för en timme eller två sen men så är ju uppenbarligen inte fallet. Jag tänkte nu göra det bästa av situationen genom att lägga ifrån mig datorn och krypa ner under täcket.

Cheers and good night.