Att åka på Viking Line-kryssning till Åland är som en 24-timmars stilstudie i mänskligt förfall. Folk super oavsett tidpunkt på dygnet, gärna så mycket det bara går, alla är 40+ och ingen har vett att klä sig fashionablare än det senaste fyndet på Varberg centrums senaste rea. För en tjej, som dessutom råkar vara ung (med kläder som inte kommer från Varberg) är varje korridor en köttmarknad och inviterna till diverse hytter kommer oftare än epilepsianfallen på ravefester. Det är ren jävla misär kort sagt.
Trots att vår omgivning bestod av människor med högre promillehalt än IQ fick vi oss en riktigt bra konferens som jag tror att de flesta uppskattade. Kvällsaktiviteterna var av det lättsammare slaget och trots att klubbarna ombord lämnar en del övrigt att önska hade vi jäkligt roligt. Natten blev dock väldigt lång vilket sömnen fick lida för. 7 timmar party och 3 timmar sömn blev det.
Dagens lunchbuffé var dock det mest miserabla jag någonsin varit med om. All möjlig mat blandad utan någon som helst tanke vilket resulterade i kombinationer som man helst avstått ifrån (prinskorvar, penne-pasta carbonara, tzatziki och kanske en vårrulle, någon?). För att få tag på denna undermåliga föda var man dessutom tvungen att trängas med alla bakfulla och allmänt motbjudande människor. Ovärdigt säger jag bara, högst ovärdigt.
Jag får förmodligen äta upp det men jag säger det ändå; ALDRIG mer kryssning!
Och som hela jävla båten verkade säga; Cheers.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment