Det här med bilder blev plötsligt min grej

Googles bildsök är fabulous. Vem anade var en sökning på "strokes" kunde sluta?

"Gör jag det här kommer det bli startskottet för min modellkarriär, helt jävla säkert... Lite korvar runt halsen och se lite spyfärdig/skinödig ut, det blir kanoners, det kommer att vara arty och fräckt... Provokativt! Det är guld, det är fantastiskt. Hamnar i min portfolio direkt. Och fotografen lovade ju världens genombrott. Paris, Milano, CATWALKEN - here I come! "

Eller vad fan tänker man när man står där med korvarna runt halsen? Vid närmare eftertanke; är det en kass bild eller är den tecknad? Kalla mig idiot (eller valritt annat tillmäle, trädgårdstomte är exempelvis välkommet) men jag är faktiskt inte säker. Alternativet att det är en riktig bild är roligare och därför håller jag mig till det.

Känsliga läsare varnas.

Klickar man på www.lankarkiv.com:s bildlänkar kan man hamna precis var som helst. Det roar mig. Smakprov:

(Sometimes it sucks to be a cat.)


(Wiggers ftw, you know it.)

(Yep. That's what I call a fashionstatement.)

Seså.. Kila iväg och må lite illa nu. Cheers.

Nu vet vi vad Jimp egentligen pysslar med uppe i Luleå

Expressen ftw

Kvällspressen är en humoristisk guldgruva. Igår var det Expressen som motionerade mina skrattmuskler. Det var framförallt tre citat som roade mig ypperligt. Det första kommer från allas vår Linda Rosing och jag vet att det kanske inte verkar lika roligt när jag skriver det här som det var då men det får ni ha överseende med.

Ingressen lyder i alla fall:
"Fadde Darwich, 41, misstänks ha lagt beslag på 3,2 miljoner kronor i svarta pengar. Nu riskerar han fängelse.
- Men gud, vad hemskt, säger sambon Linda Rosing."

Hahaha... Det ÄR roligt. Kunde hon inte komma på nåt mer... intelligent(?) att säga? Och VARFÖR är det värt att citera det? Det är ett helt meningslöst citat. Hihi.

Nästa citat kommer från en artikel om feng shui där feng shui-konsulten Eva med stora bokstäver citerats säga följande:
"Tänk curry på mina händer, curry på mina händer".
Är kommentarer överflödiga eller var det bara jag?

Nästa feng shui-konsult, Johanna, citeras "Du skulle behöva gå och dansa - bara kräma på och dansa."

Ja ni, visst låter det där med feng shui lockande? Jag tycker det är lite dåliga ying-yang-strömmar i mitt rum. Frågan är nu; curry eller kräma? Vem ska jag ringa? Vad ska man göra?


Well, why complain really? It's hilarious. Cheers.

The Cure (for my depression)

Oh herreminje! Kikade in på www.ticnet.se alldeles nyss för att hålla koll på Kaiser Chiefs-biljetterna eftersom jag och darling inte köpt våra än. Och där; The Cure kommer till Sverige! THE CURE! Robert Smith! Fatta grejen! That totally makes up för att ha missat Smashing Pumpkins. Biljettsläpp tisdag. Nu ska jag bara övertala darling att han vill gå men SÅ svårt lär det inte vara. Pepp! :)

Nu glömde jag alldeles av vad jag egentligen tänkte skriva. Oh nvm. Kaiser Chiefs (hyfsat) nya album Yours truly angry mob is really growing on me. Riktigt bra. Det är helt klart hög tid att köpa biljetter till den konserten. Ticnet tar alla mina pengar, buhu.

Cheers!

The evil penguin-circle

Min bror har fått nackspärr. Han vankar omkring här hemma och är skrämmande lik en stelopererad pingvin. Samtidigt som jag tycker hemskt synd om honom kan jag inte låta bli att skratta ibland för han ser ju så väldigt rolig ut. Han är ganska medveten om hur han ser ut för tillfället så när jag börjar skratta börjar han skratta och när han skrattar gör det ännu mer ont så han kvider och låter vilket jag tycker är ännu roligare och sen har vi skapat oss en ond cirkel. Vi har nu brutit cirkeln genom att undvika att vistas i samma rum samtidigt.

"Ruby" av Kaiser Chiefs är förresten galet bra. Ruby ruby ruby...

Cheers.

Det solklara sveket

Här skriver Aftonbladet om avhoppet med bild på oss från demonstrationen. Det finns även en omröstning om huruvida avhopparna svikit väljarna eller inte. Svaret är självklart- ja.

S styr åter i Sundbyberg

Min rubrik delar jag med både SvD och DN. Få gånger har jag känt mig så maktlös och frustrerad. Maktlös - när det kommer till en demokratisk inrättning. Det måste vara det sämsta betyget demokrati kan få. Men sen är det heller inte demokrati som råder i Sundbyberg numera. Istället styrs kommunen av två personer som tror att de vet bättre än 22 000 sundbybergsbor samt en f.d. röd-grön opposition som numera är i majoritet. Det som oroar mig mest är att Sundbyberg nu ska styras av en samling människor som verkar helt sakna respekt för demokratin - 53% av folket i kommunen valde ett alliansstyre vilket nu inte respekteras.

Hela den här historien tycker jag gör det uppenbart att socialdemokraterna blivit maktfullkomliga under sina tidigare år vid makten. Det viktiga är ju uppenbarligen inte att folket styr utan att sossarna styr. Mindre smickrande (åtminstone enligt de som håller demokratin högt, frågan är om det inkluderar socialdemokrater) paralleller kan dras till andra vänsterinriktade s.k. demokratiska samlingar. Utan att nämna namn, är det ingen annan som känner igen konceptet "du får rösta bara du röstar på rätt parti". Sådan är socialdemokraternas demokratisyn och den är vidrig. När kommunstyrelsens nya ordförande Helene Kellmark Knutsson säger att hon "tackar för förtroendet" är det ett hån mot sundbybergsborna. Hon har nämligen inget förtroende från dem att tacka för.

Arne Wijkman och Michael Spira; avgå. Ni (med 30 personröster totalt) valdes inte av folket. Moderaterna med sina allianspartier valdes av folket. Vad får er att tror att ni kan gå över huvudet på hela Sundbyberg? Att ni borde skämmas är bara början. Rädda det lilla av ert anseende som finns kvar - avgå NU. Demokrati framför karriär!

Edvin och Emp tänker till

Idag har jag åtnjutit två klockrena citat. Först ut är Emp, när vi kikade på Strokes video till "You only live once", där alla bandmedlemmar så småningom täcks av vatten:

Emp: Men hur kan de spela egentligen? Trummisen är ju helt täckt av vatten, det kan ju bara låta "plask-plask" när han spelar.
Jag: Du vet att de lägger på ljudet efteråt va?
Emp: Ja just ja, så är det ju!

Sen kommer Edvin när vi satt och hungrade på tunnelbanan på väg till KFG:

Edvin: Asså, friterade morötter är typ för vegetarianer som vill få pommes frites-känslan.
Jag: Men Edvin, är inte potatis vegetariskt?
Edvin: Hm......


You make my days honeypies...;)

Byt inte färg på Sundbyberg!

Mitt överflöd av tid har idag spenderats med att först göra ganska lite hemma hos Emp, vi åt lunch, kikade på Youtube, smidde planer om ett världsherravälde och lite sånt.. Det gamla vanliga.

Från Emp tog vi oss till Sundbyberg för demonstrationen mot de demokratiföraktande svikarna Arne Wijkman och Michael Spira. Demonstrationen för demokrati och för avhopparnas avgång var signerad MUF och vi gjorde vårt bästa med plakat och slagord (rubriken är ett prima exempel). Jag är hyfsad stolt över mitt kreativa bidrag till det hela; jag lyckades fnurla ihop både plakattext och ramsor.

Dock konstaterade vi att demonstration (liksom stenkastning, vilket vi iofs inte provade på) faktiskt inte är MUF:s paradgren. Men men. Övning ger färdighet. Utöver det konstaterade vi också att polisbevakningen bestående av två polisbilar var rätt överflödig.

Övriga exempel på ramsor? "Stoppa skojarna i papperskorgarna" (måttligt framgångsrik), "Rädda våran demokrati", "Avgå, svikare"... Vi hann förresten med att bli hotade med nackskott av en ensam vänsternisse.. Han fick svar på tal när 30 personer unisont tog i från tårna och skanderade "Alliansen, Alliansen, Alliansen". MUF <3

Efter två timmar (när Sumpans KF väl började) åkte jag, Emp o Edvin därifrån för att hinna till Sollentuna (m):s KFG-möte. Mötet inkluderade lite av varje och på en punkt hettade det faktiskt till med lite ideologisk diskussion. Riktigt intressant.

Nu har jag bombarderat Muffin med musik så nästa programpunkt för dagen blir nördande samt lyssnande på Kaiser Chiefs nya album (det är lovande hittills).. Och sova kanske?

Cheers.

And kissed me til the morning light...

Kikade runt på Youtube och hittade ett klipp när Regina Spektor framförde "Samson" på Way out West. Det var sista låten, den ALLA väntade på. Och där i spöregnet trollbinder den där lilla bruden hela publiken och alla sjunger med. Det var bara SÅ jäkla bra. (Okej, jag erkänner, jag grinade). Aww god, jag älskar konserter.

Behold the rising star

Jag måste hinna före alla andra, den här killen kommer bli en stjärna (och jag är den som hittade honom först!).

And THAT is how you ruin your non-existing TV-career

Jag hittade det här klippet på Youtube efter att ha läst om det på Aftonbladet. Kaskadspya i direktsändning, det är TV som heter duga. Hade SVT bjuckat på det här hade ju tv-licensen känts SÅ värt det. Hennes försök till räddning gör det dessutom bara ännu roligare. Allra allra bäst är hennes lilla "wooh" direkt när hon kommer tillbaka in i rutan. It just cracks me up.

(Tv4+? Det är väl nästan så att det inkluderas i tv-licensen? Bingo.)

Välbekant gästbloggare ;)

Gästbloggare: Muffinsen :)

Va ska man göra? Här försöker man komma in på White Room och det går sådär. Eller hur, Cupcake?

Så nu sitter vi här och reflekterar över kvällen som varit. Det är inte lätt med alkohol i kroppen men det är kul ändå ...

Vi ska inte skriva mer nu tror jag, men Cupcake mår bra och det är det viktigaste!

(Oh yes, hon mår så bra så, som en golvad iller ffs!!!)

Det är ju så jävla RÄTT att bli kongo ibland.

Fan vad jag hatar när kvällstidningarna ska bli hycklande moraltanter. Å ena sidan är det sex som säljer (ja det är väl klart som fan att det gör, halva folket är ju smygrunkande tristnissar) och man ska bejaka sig själv och leva livet, blaha blaha. Å andra sidan är det inte riktigt okej att bli dyngpackad, ragla hem mitt i natten och vara glad om ens maginnehåll stannar där det ska vara.

Det som orsakar detta utbrott från min sida är Aftonbladets artikel där Kate Moss beskrivs som ett odjur för att hon kilade hemåt vid tresnåret efter en fest, kongopackad (enligt dem) och med trasig klänning. Jeese, kan vi inte bara gratulera bruden till en lyckad kväll? Om man inte insett än hur kul det kan vara att bli full som en kastrull och vara ute hela natten (gärna med goda vänner) så kan man ju fan packa väskan och lägga sig under en sten. Faktum kvarstår ju liksom; första tåget hem är respekt!

And if you're bothered, I don't want your prayers - save it for the morning after...

Hua. Jag har blivit gammal. Hittills har jag aldrig direkt lidit dagen efter. När andra har lidit av bakfyllor har jag fnyst. Den tiden är nu förbi. Precis som i söndags inleddes dagen idag med huvudvärk.

SMK-konsert igår. Officiellt hette det att matinéespelningen och kvällspelningen hade slagits ihop p.g.a. "ändringar i SMKs spelschema" eller nåt sånt. My ass säger jag bara. Med två publiker på samma spelning borde det varit trängre än på en kinesisk lokalbuss men så var inte fallet. Vem som helst som inte har sålt sin hjärna på organmarknad i Indien kan räkna ut att de förmodligen inte sålt tillräckligt med biljetter.

Eftersom publiken då innehöll personer under 18 (jag lovar att några killar såg ut som 11) fick vi andra förpassas till övervåningen om vi ville dricka alkohol. Och OM vi ville! Kruxet var bara att vi stod i kö till baren när spelningen började... Pissråttor.

Konserten var som SMK-konserter brukar vara; röjig. Darling höll koll på mig när jag ramlade runt vilket nog var tur för annars hade det nog dröjt innan vi hittat varandra igen. Efter konserten bangade några och drog hem men jag, darling och Feffe tog en barrunda och snackade skit. Mys.

Eftersom darling skulle jobba var vi uppe med tuppen vid nio vilket var tur eftersom min kära nämndordförande ringde vid halv tio. P.g.a. avhopp och återbud ska jag tydligen vara ordinarie ledamot på nämndsammanträdet idag. Fuuuuuck it. Då måste jag ju vara lite alert. Och sen upptäckte jag att jag inte ens fått mina handlingar hemskickade och fick ta och ringa nämndsekreteraren. Pepp. Inte.

Cheers.

The room is on fire and she's fixing her hair

Reptilia.

Den där låten är så ruggigt jävla bra. Det finns inte ens ord för att beskriva den. Varje gång jag hör den blir jag lycklig för det finns nog inte bättre musik än så. Varje gång jag hör Julian vråla i refrängen så suger det till i magen och jag vet bara inte var jag ska ta vägen för att det är så bra. Varje gång jag hör den ser jag videon framför mig. Jag har säkert sett den över hundra gånger vid det här laget. Den är också galet bra. Finns det coolare människor? Och jag kan ingenting om hur man spelar instrument men Albert Hammond Jr med gitarren - hur fan gör man det där? Julian Casablancas är ett geni.

Och; You only live once.

Än en gång så fantastiskt underbart bra. Låten är amazing (även om tidigare versioner av den är ännu bättre). Och de är faktiskt ännu snyggare än i Reptilia-videon. Kolla bara Julians hår. Nick Valensis hår. Alberts afro. Julians jacka. Det faktum att de nog är det enda bandet någonsin som kan bära upp vita byxor. Äh jag vet inte. Det är så jävla bra.

The Strokes är gudar.

Medierapportering

Förresten. Hittade en övergiven Metro på pendeltåget hem. Ett par saker caught my attention.

1. Rubriken "Kärleksbrev ökar självkänslan - skriv till dig själv och hitta tillbaka till motivation och arbetslust". Oh come on! Vem fan gör sånt? (Nina Jansdotter) Vem fan kom på det? (Nina Jansdotter) Vem fan tror seriöst att det funkar? (Nina Jansdotter). Skriva kärleksbrev till sig själv? Så idiotiskt urbota skitlöjligt. Vem vill man bara slå i ansiktet till personen fattar hur idiotiskt det är? (Nina Jansdotter)

2. Jobbannonsen "Loomis; Vill du jobba som värdetransportör?" Ja gärna, ge mig! Jag vill gärna jobba inom ett yrke där risken för att bli rånad och misshandlad/mördad är överhängande. Sounds like real fun!

3. Ytterligare en jobbannons: "Röda Korset söker fransktalande sjuksköterska/läkare för uppdrag i Kongo." Det var ingen på Röda Korset som fick snilleblixten att lägga ut den jobbannonsen i franska Métro istället?

En helt annan sak förresten: När jag kom hem låg ett kuvert från Klubb Blå på min säng. Klubb Blå som i Viperroom. Viperroom som i skitställe. Kuvertet innehöll ett medlemskort som gav mig fritt inträde till Klubb Blå. Nu känner jag mig lite smutsig och obehaglig till mods. Jag har varit på Viperroom EN gång på en studentskiva. Det borde vara överflödigt att säga att jag inte har någon önskan att komma tillbaka dit.

Frågan är nu varför varför varför fick de för sig att skicka ett medlemskort till mig? Inbillade de sig faktiskt att jag skulle vilja ha det? Det gäller dessutom bara som gratis inträde för en tjej (med en tjejkompis om man så önskar). Något för JämO att bita i kanske?

Nej. Dags att sova. Toodeloo.

Bra kämpat gubbar!

Oh. Måste. sluta. blogga. mitt. i. natten.

Läste just igenom statsminister Reinfeldts regeringsförklaring. Okejdå, nästan hela bara. Eller kanske var det halva. Bra var det iallafall, den del jag läste alltså. Och igår var det alliansdagen med torgmöte på Norrmalmstorg. Det var också bra. Den gigantiska knallorange Allians-tröjan jag fick var dock mindre bra. Den var rent utav ful. Urful.

Idag har jag varit flitig som omväxling till att bara vara lat. Målat bordsunderrede, rensat övervuxna taggbuskar och passat barn. Barnet ifråga var min käre systerson och enligt min syster (hans mor) var jag efterlängtad. Jag förstår faktiskt inte riktigt varför för jag anser mig inte vara någon direkt skojig barnvakt. Förmodligen är det väl för att jag är så tofflig. Glass? Okejdå. Singstar? Jag är på. Mat? Jag fixar. Monopol? Sign me up. The list goes on.

Best ever var förresten när 6-åringen i fråga hävde ur sig "Kom igen nu baby" för sig själv när han spelade tv-spel. Det var ett lika oväntat ord som "pimpa". Dagens ungdom alltså...

Efter barnvaktandet gästade jag Olovslunds fotbollsplan där Muffinsen dömde korpfotboll. Jag upptäckte snart hur extremt underhållande korpfotboll är. Underhållningsvärdet ligger inte i något fantastiskt spel (well duh) utan i hela konceptet. Gärna äldre, lätt överviktiga män i knickers (konstaterade att 50+arna måste vara de enda som minns att knickers ens existerar) och som absolut måste ropa saker som "Bra jobbat gubbar" eller "Härligt Bengan, härligt". Det är som ett mecka för män som tar sig själv på alldeles för stort allvar. Underhållningsvärdet är ofantligt.

Efter den prima underhållningen blev det Café 60 och besök på vår kyrkogård. Och ja, det är lite creepy med en egen kyrkogård. Creepy men mysigt.

Imorrn: mer flitighet. Och SMK-konsert. Cheers.

I don't mean to be rude but...

När jag kikade på Aktuellt idag slog det mig att IAEA:s director general (översatt titel låter jag vara osagd) Mohamed ElBaradei är ganska lik Mr. Potato Head. No offence mr ElBaradei.

Nej, rödvin är nog inte Guds gåva till mänskligheten ändå.

Jag hatar att vara sådär mätt så att man är illamående. Åt alldeles nyss middag och åt alldeles för mycket och är således illamående. Det är inte alls behagligt. Jag känner mig som en normalkorkad labrador som skulle kunna äta till jag dör typ. Och ändå får jag inte ha nöjet att ha en svans. Vad är det för skit liksom?

På tal om att inte veta sitt eget bästa så måste jag säga att gårdagkvällen passar väl in. Var med Röfv och Flumbananen (och Woollie såklart) på nollefest på KTH eftersom Woollie går där. Det fanns typ 6 barer (min förmåga att räkna minskade i takt med att jag besökte dem) och jag lyckades väl med det mål jag satt för kvällen; att bevista allihop.

Dessutom hann jag och Röfven ta ett par turer in i hoppborgen (ja, det fanns en hoppborg och det var fabulous!). När man var liten brukade man ju studsa runt i hoppborgar som en liten tappad vante. Well, igår var det snarare en stor och packad vante på LSD som for runt i hoppborgen. Jag minns att det visst var väggar i vägen hela tiden, jag for iallafall in i dem titt som tätt vilket resulterade i att min annars så samlade varelse snarare förde tankarna till plockepinn. Men kul var det.

I baren med franskt tema lyckades jag och Röfven ragga upp både rödvin och baguette. Baguetten gjorde succé, vi lyckades till och med göra en emo glad. Rödvinet satt dock som en planka i bakhuvudet på Röfv så kvällen slutade strax efter rödvinet. Jag gjorde en detour till Skanstull ungefär för att lämna av henne innan jag tog en taxi hem. Mys.

Nu måste jag kila, ska åka buss i en evighet för att ta mig till darling.

Cheers.

Jag känner mig blå.

Jag är helt jävla sänkt. Jag vet inte ens varför. Eller jo. Det vet jag nog kanske. Eller jo, det vet jag helt klart.

The nerdy anarchist-emo

Jag är inne på quizfarm.com där man kan göra tester som ska visa det ena och det tredje om en person. Jag måste erkänna att jag är lite konfunderad över resultaten. Eller. Att jag är nörd kan jag väl acceptera. Men emo? Och framförallt; anarkist? Hm^^

This is kinda turning out... great.

Shout Out Louds spelar förresten på Debaser Medis ikväll. Jag och darling har allvarliga funderingar på att närvara.

Den här hösten artar sig till en riktigt bra konserthöst btw. Shout Out Louds ikväll (troligen), SMK i nästa vecka men allra viktigast: Arcade Fire och Kaiser Chiefs i november. Tjoho! Längtar redan till den där fantastiska veckan i november då jag verkligen får tillfälle att jobba på min tinnitus. Tills dess ska jag lyssna på My body is a cage och Saturday Night och längta mig galen.

Toodeloo.

Et lite touch av min magiske finger

Igår kikade det fram en låt på Ipoden som jag heeeeelt missat tidigare. Den är trallig, svajig, skojig, fantastisk och framförs på obegripligaste norska av Kaizers Orchestra. Att den sen har coolaste titeln ever är bara ett plus.

Tokyo Ice Til Clementine - Kaizers Orchestra


Kaizers kan förresten vara ett av världens bästa liveband - såg dem på Arvika förra året och jisses vad kul jag hade. En annan gammal favorit är annars Blitzregn Baby och sen hittade jag den här musikvideon på Youtube, hade inte hört låten förut men den är bra.

Min moral krackelerar

Senast för två veckor sedan var jag helt övertygad om att det fanns vissa saker som jag ALDRIG skulle göra. För en dryg vecka sen gjorde jag just en av dessa saker. Jag köpte ett par höga jeans. Inte jättehöga nej (jag behöver fortfarande använda BH) men ändå tillräckligt för att jag ska känna mig som en sämre människa. Jag skyller allt på Emelie och hennes såhär i efterhand misstänkt utstuderade glada tillrop.

Tänkte förresten alldeles nyss slänga in en pizza i ugnen. Sen blev jag så upptagen att jag glömde bort den så nu sitter jag här och äter bränd pizza som påminner om en söndersolad Kanarieö-pensionär. Det är straffet för att jag har de höga byxorna på mig, jag bara vet det.

Pizzan är ändå riktigt riktigt god. Bara jag slipper ris är jag nöjd.

Cheers.

You've got nothing to loose, except your heterosexuality.

Det här är skitkul.

"If your penis remains mushy around the pussy - if down goes the leaver when you see the beaver."

Hahaha...

Honey, I'm home.

Nu är jag hemma igen :) Kina var.... trevligt? Något åt det hållet. Ett fascinerande samhälle i en otroligt spännande fas - jag har lärt mig massvis! Dessutom har min tro på människans frihet och det kapitalistiska systemet cementerats.

Veckan har varit sjukt intensiv - vilket jävla tempo man absolut ska hålla! Jag fattar inte att panchisarna ens överlevde.

Personligen har jag etablerat mig som en vandrande turistattraktion. Blont hår är exotiskt i Kina. Att ta kort är omåttligt poppis bland kineserna. Lägg ihop två och två så kan vi konstatera att jag nog kommer figurera i ett antal kinesiska fotoalbum.

Det känns som att vi hunnit besöka varenda tempel i hela Kina men så är givetvis inte fallet. Däremot vet jag med säkerhet att vi besökt Shanghai, Xian, Beijing, Kinesiska muren, den Förbjudna staden och Terrakottaarmén. Lovar att lägga upp bilder vilket år som helst.

Var det någon som förresten visste att vissa provinser i Kina har en skatt på att INTE äga en gris? Förklaringen är att man skattar när man slaktar grisen och sen skattar man när man säljer den slaktade grisen och om man inte äger en gris så kommer man ju undan de två skatterna. Så då måste man ju (givetvis!) kompensera det med en icke-äga-gris-skatt. Det är ju bara SÅ jävla hilarious.


Cheers.

Flax flax, off we go.

Efter lite om och men har jag faktiskt lyckats packa klart. Har ingen aning om jag har rätt prylar med mig men det får framtiden utvisa. Mitt handbagage är knökfullt. Tre böcker, ipod, tröja, strunpor, glasögonfodral, kortlek, fan och hans moster. Förbannade just mig själv för att jag glömt bort att köpa nya Koss-lurar till ipoden. Ipod-lurarna är ju egentligen rätt kassa eftersom de inte isolerar bort andra ljud till skillnad från mina älskade Koss som var som öronproppar med ljud. Det kunde ha varit användbart på ett bullrigt plan.

Kan ju säga att jag är RÄTT osugen på att häcka på ett plan i 11 timmar. Det finns iallafall tid att tänka över mina synder. Och kolla kassa filmer. Och lyssna på musik. Och läsa. Och spela kort. Och sova. Och ha överjääääääävligt tråkigt.

Taxin på G om tio min. Cheers.

Censur censur Berlinmur

Okej. Jag har lite svårt att slita mig från datorn. Risken är väl hyfsat stor att jag får klara mig utan den tills jag kommer hem igen. Vem vet vilka sidor som kinesiska myndigheter censurerat? Är inte Tjuvlyssnat.se ett hot mot folkrepubliken? Who knows? Vågar man chansa? Fethajja nej.

Oh deer

"Oh dear" är ett uttryck som jag totalt har hakat upp mig på. Använder det alldeles för frekvent för att det ens ska kunna anses som charmigt. Och varje gång jag säger det ser jag en hjort framför mig och får en obändig lust att föra händerna till pannan och forma dem som horn.

Imorgon åker jag till det stora kommunistlandet i öst, även känt som Kina. Jag och min kära mor ska på gruppresa. Vi som inte ens klarar av charter. Oh dear. Det blir nog trevligt. Självklart måste jag dock vara självupptagen och bortskämd och säga att jag är lite opepp på att åka för det finns så mycket att sakna här hemifrån. (Men gud, shape up människa, du ska vara borta i 9 dagar, inte flytta. Jo, det är fan sant.)

Min mamma tror förresten att jag har packat klart. Annars hade jag väl aldrig fått lämna huset idag, inte för shopping med Emp och inte för fika med Muffinsen. Tji fick hon. Jag har inte en jävla aning om vad jag ska ha med mig.

Det gick förresten kanon att rida idag. Lubega vara snel hest.

Nu är jag trött. Sov inte så mycket i natt. När darlingen hade gått och lagt sig eftersom han skulle jobba bestämde jag mig för att det var ett bra tillfälle att städa rummet. Jag är en nattstädande människa, simple as that. När darling vaknade till för att jag la mig bredvid honom tittade han sig omkring och konstaterade förvånat "Jävlar vad rent det blev här." Ja, det blev ju det.

Cheers.

Bloody awesome

Idag såg jag filmen "This is England" på Sturebiografen tillsammans med Kärleksmuffinsen (som numera även har det oförtjänta smeknamnet Gasellen). Hade jag varit Hans Wiklund hade jag bjuckat på en lång och ingående beskrivning av filmen men eftersom jag inte är Hasse W sammanfattar jag det till att den helt enkelt var jävligt bra.

Hur man får ett zoo att framstå som civiliserat

Att åka på Viking Line-kryssning till Åland är som en 24-timmars stilstudie i mänskligt förfall. Folk super oavsett tidpunkt på dygnet, gärna så mycket det bara går, alla är 40+ och ingen har vett att klä sig fashionablare än det senaste fyndet på Varberg centrums senaste rea. För en tjej, som dessutom råkar vara ung (med kläder som inte kommer från Varberg) är varje korridor en köttmarknad och inviterna till diverse hytter kommer oftare än epilepsianfallen på ravefester. Det är ren jävla misär kort sagt.

Trots att vår omgivning bestod av människor med högre promillehalt än IQ fick vi oss en riktigt bra konferens som jag tror att de flesta uppskattade. Kvällsaktiviteterna var av det lättsammare slaget och trots att klubbarna ombord lämnar en del övrigt att önska hade vi jäkligt roligt. Natten blev dock väldigt lång vilket sömnen fick lida för. 7 timmar party och 3 timmar sömn blev det.

Dagens lunchbuffé var dock det mest miserabla jag någonsin varit med om. All möjlig mat blandad utan någon som helst tanke vilket resulterade i kombinationer som man helst avstått ifrån (prinskorvar, penne-pasta carbonara, tzatziki och kanske en vårrulle, någon?). För att få tag på denna undermåliga föda var man dessutom tvungen att trängas med alla bakfulla och allmänt motbjudande människor. Ovärdigt säger jag bara, högst ovärdigt.

Jag får förmodligen äta upp det men jag säger det ändå; ALDRIG mer kryssning!

Och som hela jävla båten verkade säga; Cheers.